Tengbom om framtidens mötesrum
Ett mötesrum ser sällan ut som det gjorde på ritningen. Frågan är varför och vad som egentligen händer mellan idé och färdigt rum. I det här samtalet möter du Nadja Tolstoy och Linus Fridén, inredningsarkitekter på Tengbom, som tillsammans med Pendax vd Janne Frisell pratar om kontorsdesign, hybridmöten och varför så många projekt fastnar just där olika yrkesroller ska samsas om samma kvadratmeter.
Vad handlar avsnittet om?
Föreställ dig ett konferensbord med en vackert pendlad armatur rakt ovanför. Allt stämmer på ritningen. Sen kommer ventilationsentreprenören på plats, och det visar sig att exakt där armaturen skulle hänga sitter numera en luftbuffel. Ingen hade pratat med någon i tid. Nu hänger belysningen inte där den var tänkt.
Den typen av glapp är vanligare än man kanske tror och den säger något om hur kontorsprojekt faktiskt fungerar inte i teorin, utan i verkligheten. Där arkitekter, AV-tekniker, elektriker och fastighetsägare ska enas om samma millimeter utan att alltid ha pratat med varandra tillräckligt tidigt.
Så varför blev det så här mycket svårare att rita ett mötesrum än det var för femton år sedan?
Ett skäl är att kontoret inte längre är en plats där alla förväntas sitta samtidigt. Hybridmöten är norm snarare än undantag och det ställer helt andra krav på rummen. De ska klara fyra personer på plats och lika många på distans, fungera för styrelsemöten en dag och workshops nästa och göra det utan att kännas som en kompromiss. Pandemin satte fart på den utvecklingen, men den digitala förändringen var redan på väg. Pandemin bara knuffade den snabbare framåt.
Ett annat skäl är återbruk är att Fler företag vill ta med sig sina gamla möbler när de flyttar, eller åtminstone underredet till skrivbordet och konferensbordet. Det låter enkelt men det är det sällan. En bild av ett bord på andrahandsmarknaden visar inte alltid den kant stötning som finns på undersidan och frågan om vem som ska transportera och förvara möbeln mellan köp och leverans har ingen självklar ägare. Branschen bygger fortfarande de processerna, bit för bit.
Men det som kanske är svårast handlar varken om teknik eller om möbler. Det handlar om att kunder befinner sig på helt olika platser i sin egen process. Vissa kommer med ett färdigt styrdokument och exakt koll på vad varje mötesrum ska klara. Andra vet inte ens hur många medarbetare de ska dimensionera för. Ingen av delarna är fel men de kräver helt olika saker av arkitekten, som ibland är rådgivare och ibland nästan projektledare för frågor som egentligen ligger utanför uppdraget.
Här finns en stilla poäng i samtalet: ju tidigare AV, IT och inredning sätter sig vid samma bord, desto mindre blir glappen längre fram. Problemet är att den insikten sällan är självklar för den som beställer ett nytt kontor och att ansvaret för mötesrummet ofta hamnar hos någon som egentligen är anställd för att göra något helt annat.
Ibland blir konsekvenserna rent absurda. Som glastavlan som är för blank för att synas på skärmen så fort någon filmar den under ett hybridmöte och som därför måste bytas mot en mattare yta för att fungera med kameran den aldrig var ritad för. Eller kabeldragningen som fungerar perfekt på ritningen, men i verkligheten aldrig städas undan och slutar likna en julgran mitt på bordet. Sånt syns inte förrän rummet redan används, vilket är en del av varför Tengbom och Pendax lägger allt mer vikt vid att faktiskt återvända till projekten efter ett halvår och se hur rummen används på riktigt inte hur de var tänkta att användas.
Det är också bakgrunden till Flex Table, bordet Pendax och Tengbom tagit fram tillsammans. Tanken är enkel, även om lösningen inte är det. Bygg ett bord där tekniken kan bytas ut utan att bordet behöver kasseras, där kablage göms oavsett om det kommer från vägg eller golv och där benstativ och bordsskiva är separata delar som går att skruva isär snarare än att svetsa fast. Med EU:s växande krav på demonterbara möbler är det inte längre bara en miljöfråga utan snart också en självklarhet. Ett bord ska gå att ta isär lika enkelt som det går att sätta ihop.
Det bästa mötesrummet är alltså inte det som är byggt för dagens teknik. Det är det som är byggt för mötet som ännu inte är uppfunnet.